Hur fungerar sjukvården i USA?

Den amerikanska sjukvården skiljer sig markant i jämförelse med den svenska. President Obama, som basade i USA under åtta år, införde Obamacare. Den var under ständig utveckling under 10-talet, och skulle ge mindre bemedlade tillgång till sjukvård. Samma program revs dock upp av president Trump, vilket kritiserades av de liberala krafterna.

Viktiga faktorer som särskiljer sjukvården i USA

Det finns ingen offentligt finansierad sjukvård i USA: Ingen har rätt till gratis sjukvård, varken medborgare, turister eller andra tillfälligt besökande.

Det är dyrt att uppsöka sjukvården i USA: Det kostar uppemot 7.500 dollar, eller 75.000 kronor, att få vård för ett brutet ben. En tredagarsvistelse på ett sjukhus kostar oftast omkring 30.000 dollar, eller 300.000 kronor.

Många amerikaner har privata sjukförsäkringar: Dessa typer av försäkringar betalar i bästa fall hela, men i många fall bara delar av sjukhusvistelsen. Sjukförsäkringarna ingår oftast som en löneförmån, och tumregeln säger: Ju bättre jobb – desto bättre är sjukförsäkringen.

Sjukförsäkringarna täcker oftast primärvårdsbesök: Primärvårdsbesök, det vill säga vistelser på vårdcentraler, täcks oftast helt och hållet. Sekundärvårdsbesök, dvs. vistelser på större sjukhus, där mer omfattande behandlingar utförs, blir oftast mer kostsamma – oavsett försäkring.

Vad kostar ett läkarbesök i USA?

Ett vanligt läkarbesök, vid exempelvis en kraftig förkylning, kostar omkring 700 kronor. Utöver det tillkommer även utgifter för mediciner.

USA:s sjukvårdssystem är kritiserat

Den amerikanska dokumentärskaparen Michael Moore uppmärksammade det amerikanska sjukvårdssystemet i dokumentären ”Sicko”. Väl där jämför han den sjukvård som erbjuds i USA gentemot länder såsom Storbritannien, Frankrike och Kanada. Han uppmärksammar även att brandmän, som behandlats som hjältar efter 9/11-attackerna, ofta blev nekade sjukvård i USA.

Att vårdas på sjukhus är ingen rättighet i USA

Enligt Aftonbladet har strax över 50 miljoner amerikaner ingen sjukförsäkring, vilket innebär att de tvingas finansiera sin vård helt själva. Och de som väl har en sjukförsäkring tvingas lyda under försäkringsbolagen.

Om en amerikan drabbas av en allvarlig sjukdom, exempelvis cancer, är det inte bara att sätta in rätt behandling. Patienten och läkarna tvingas bolla med försäkringsbolaget, och med lite tur godkänns cancerbehandlingen. Men då försäkringsbolagens huvudsyfte är att tjäna så mycket pengar som möjligt är det inte ovanligt att de använder sig av kryphål för att slippa betala.

Enligt Michel Moores film, som nämns ovan, måste försäkringshandläggarna neka var tionde förfrågan. De som godkänner för många förfrågningar kan i värsta fall förlora sitt jobb, medan de handläggare som har en förkärlek för att neka förfrågningar blir ofta befordrade.

Fungerar USA:s sjukvårdssystem?

Aftonbladet, som är en socialistisk tidning, spottar och fräser på det amerikanska sjukvårdssystemet. Men även högertidningar har valt att kritisera deras sjukvårdsmodell. I svenska mått mätt är USA främmande på många sätt. I princip allt är privatiserat, och det märks inte minst inom sjukvården.

Läs mer: Vanliga tecken för cancer

För att sammanfatta läget får rika amerikaner med bra arbeten och ett stabilt kassaflöde tillgång till sjukvård i världsklass – medan kreti och pleti oftast fastnar i långa vårdköer, eller i värsta fall blir nekade vård. Det är främst plånbokens tjocklek som avgör vårdkvaliteten, och det kan man tycka lite vad man vill om.

Lämna en kommentar

1 + 4 =